Aktuellt

Vad jag sade i fullmäktige om Kervo – Sibbo Idrottshallar – projektet

Goda möjligheter och strålande prospekt skall man inte rynka på näsan på. Att få serverat utan att vara med och känna att man har initierat är ju gott. Att arbetet löper på. Om jag satte mig två timmar tillbaka och satt på mitt jobb i industri. Fullmäktige har godkänt många goda planer för servicenätverket, kultur och också fritid. Om simhallen har det skrivits motioner och gjorts en omständig utredning som har varit framme många gånger och kommuninvånare har kunnat komma med synpunkter och ha en bild av var projektet går. Men någonstans har detta projekt gått inkognito och enbart fått spridda omnämnande här och där.

Opimme viime torstaina, että hankkeesta oli tietoa jo vuonna 2018. Sivistysvaliokunnan kokouksessa 13.2.2019 ja asiassa Palveluverkkosuunnitelman selvitysten toimeenpanosuunnitelma käytiin läpi valtuustossa vaadittua priorisointia. Ei ensimmäistäkään mainintaa siitä, että hallihanke olisi vireillä. Tästä priorisoinnista käytiin keskustelua teknisen valiokunnan kanssa ja ennen sitä pidettiin myös yhteinen seminaari mihin ryhmien puheenjohtajat olivat mukana. Siinä painotettiin, että virkamiehillä ei ole aikaa paneutua ja tehdä kerralla kaikki ne selvitykset mitä valtuusto edellytti, kun hyväksyi palveluverkkosuunitelman. Tähän oli kuitenkin aikaa paneutua, ilman edeltävää päätöstä asiasta, joka olisi mahdollista lukea pöytäkirjasta. Tänä päivänä kukaan tuskin muistaa tätä prioriosintia enää ja onkin aikaa suuntaa katsetta eteenpäin. Valitettavasti sitten ottamalla yksi hanke kerrallaan.

Det är gott att vi har kunnat delta genom seminarium och förra torsdagen i aftonskolan. Jag saknar ändå den entusiasm och process som ett projekt som det här skulle förtjäna. Var är dialogen med invånare och det öppna beslutsfattande? Varför har inte det här projektet gått igenom behovsanalys, projektplanering och slutligen beslut om investering. Vi kan inte låta fartblindhet bli en norm i det kommunala beslutsfattandet.

Så långt om de demokratiska svängarna. Det är gott att man väljer att satsa på idrott och våra möjligheter att röra på oss, en del mer ambitiöst än andra. Jag har själv sett hur viktig det är för redan unga entusiaster får vara med i stora sammanhang och delat i arenor och evenemang där toppen finns med. Däremot tror jag inte att de möjligheter hänger på att det finns en hall utan att det finns föreningar som är aktiva och verksamma och kan fånga med dessa entusiaster.

Tulisimme tiedostaa, että tuleva sote-uudistus tulee mullistamaan meidän kuntatalouden rakennetta. Silloin yksi miljoona voi saada toisenlaisen merkityksen ja sen arvo mitata toisin. Samalla tavalla minua myös huolestuttaa vaikutusta käyttötalouteen, eteenkin sivistykseen. Tulisimme edistää vapaat markkinat ja sopii kysyä: Jos kysyntä on näin suuri, miksi sitten tarvitaan kunnan investointeja ja osakkuutta. Miksi lajiliitot eivät ole mukana ja onko markkinataloudessa oikein että kunta on mukana toimijana tällaisessa hankkeessa.

Ytterligare vill jag lyfta upp jämställdhetsaspekten. Det är inte ok att tala om flick och pojksporter och varken friidrott eller fotboll är mera en flick eller pojksport. Ändå, i ett jämlighetsperspektiv ter sig projektets användar och målgrupp rätt marginell. Det finns många idrottsgrenar som också väl skulle förtjäna mer möjligheter, t.ex. redskapsgymnastik
Framför allt, vi måste ha möjligheter att röra på oss, vi har rätt till att utöva idrott. Det betyder ändå inte att man måste vara i Vierumäki varje dag, det betyder inte att man måste vara på topp varje dag eller träffa olympier varje dag. Grunden läggs i positiv inställning och skoj, och skoj kan barnen och vi vuxna hitta lika väl i skolans gymnastiksal, lokala gymföretaget eller ute på vår skogstig.

Varför finns här inget liv?

Kanske för dirigerandet av trafik till en enskild hemsida är inget man gör mer år 2020? Jag har kollat trafiken och det mesta som den här hemsidan gör idag är att finnas som länk till mina andra kontaktkanaler. Trodde jag, tills jag upptäckte att e-postadressen här har varit felstavad och inte lett någonstans. Messenger på FB når mig inte heller för jag kommunicerar så lite där. Jag beklagar verkligen åt de som eventuellt har försökt nå mig och inte nått fram.

Jag konsumerar aktuell literatur, podcasts och ser på streamade YT broadcasts och är inspirerad. Sedan en tid tillbaka har jag lekt med tanken att förädla de idéer, tankar och inspiration som jag konsumerar som en hobby och liva upp bloggen här. Samtidigt är det här tiden av stark cancel-kultur då ett fel ord på twitter kan få långt gående personliga konskvenser. Samtidigt vill idealisten i mig tro att vi fortfarande kan ha ett samhälle där idéer kan kastas upp i luften, ägas av de som läser dem och föras framåt eller bemötas.

Vi lär våra barn att allt på internet finns för evigt. Så ungdomens fyllefoton kan komma fram senare. Politiska utlåtanden kommer att finnas kvar och definiera en senare. Men samtidigt vill jag tro att de som ser och läser gamla inlagor på nätet också kan se att man växer och förändras som person – och tur det, vem vill ha en som inte har kastat sig ut och stått för något för att sedan komma till nya insikter. Och utan riskfyllda insikter som vi kan dela blir det ändå rätt tråkigt och stagnerat.

Gator, busshållplatser och parkering

Gjorde en lista över vilka gator som det fattats beslut om att bygga om, bygga till eller bara allmänt ändra. Så räkna med att söka alternativa färdrutter och se arbetsmaskiner i gatubilden i Nickby och Söderkulla ännu en tid framöver. Länkarna leder till bilagorna till beslutet och det kan mycket väl hända att de slutar fungera en dag eftersom protokollen ligger uppe på Sibbos hemsida bara i ett år, tyvärr.

Nickby / Kyrkoby

Södra skolvägen (från Gymnasiet via nya daghemmet ut till Storkärr)

Norra skolvägen nya delen och Norra skolvägen gamla delen (bredvid Nickby daghem till Nickbyvägen, en ny genomfart)

Stora byvägen (Det nya busshållplatsområdet)

Stora byvägen (Från Enter till Gymnasiet)

Östra Storkärrsgränd samt ny dagvattenfåra (säkrare busshållplats i Storkärr)

Rondell i korsningen av Nickbyvägen och Mårtensbyvägen samt anslutningsparkeringsplats

Skillnadens anslutningsparkering och skjutstrafikområde (nytt / tillfälligt parkeringsplatsområde)

Bybergsbrinken (väg till nytt bostadsområde vid Nickby gård)

Bastukärr

Fraktvägen

Söderkulla

Nya Borgåvägen (anslutning för Lidl)

Renovering av Sportplanen

Arbetsplatsgatan (för ett nytt område söder om Borgåvägen)

Investeringsbudget 2019-2021

Behandlingen av nästa års budget och ekonomiplan för de kommande åren har inletts. En viktig fråga för mig har varit att byggnader som har levande verksamhet också skall underhållas och fortsätta skapa gemenskap för invånarna. För skolornas del ser detta ut att ske, 1.5 miljoner över tre år är förslagna att användas till underhåll av nuvarande skolhus. Och dagisarnas skick kommer också att undersökas.

Året som gick

2017 kunde delas upp i två akter – halvåret som ledde till en plats i Sibbo fullmäktige och halvåret för att för att koppla ihop rätt; riktigt och vettigt att göra i form av konkreta investeringsanslag och budget.

Januari

Jag kom med i gruppen för bevara Kyrkoby skola under mellandagarna julen 2016 och i januari fortsatte vi med att samla argument mot en flytt och varför skolan skulle få verka i sin nuvarande storlek och i byggnad. Mycket av våra diskussioner handlade inte bara om flytten av Kyrkoby skola utan också hur två språk i samma byggnad påverkar ett starkt skolspråk (för och emot). Våldet som ungdomar använder mot varandra var också en stor fråga och hur tryggheten i samhället skall gälla för alla.

Min aktivism väckte också SFPs valkoordinator som ringde och frågade om jag inte skulle ställa upp i kommunalvalet.  I första samtalet sade jag kategoriskt nej – har för krävande jobb och små barn – hinner inte.  I andra samtalet kanske. Så småningom insåg jag att det inte kommer att finnas många mitt-i-karriären mammor som står för tvåspråkighet, bildning, vettiga ekonomiska lösningar och familjevänliga kommunalpolitik om alla säger som jag. Samtidigt kände jag att många med samma tankar som jag skulle vara med och hjälpa mig på vägen – också de med erfarenhet av kommunalt beslutsfattande. Styrkt av de insikterna, meddeladejag att jag ställer upp i kommunalvalet 2017 den sista dagen i januari.

Februari

I början av månaden publicerades  en insändare i Sipoon Sanomat som jag skrivit tillsammans med en annan mamma . Huvudargumentet var att konsekvensbedömningens motiveringar för enhetskolornas trygghet inte byggde på hållbara källhänvisningar.

Den första kandidatträffen med mycket info ordnades i februari. Och jag byggde upp den här hemsidan, fixade fotografier och planerade flyers och visitkort.

Mars

Ett intensivt arbete med att skriva valtexter, göra videon (på en strejkande server) och fylla i valmaskiner. Torgmöten var roligare än jag väntat mig och det var otroligt intressant att tala politik med väljare. Den här kommunen är fylld av kloka människor. Vid de här tiderna bildades också en stödgrupp för valarbetet vilket gjorde det möjligt att få ett understöd från Stiftelsen för det tvåspråkiga Finland. Utan all den hjälp och inspiration jag fick från stödgruppen skulle jag inte ha orkat att köra kampanjen för fullt. Det finansiella understödet gjorde det också möjligt för mig att ha annonser i tidningar.

I frågan om skolor fanns det många kloka sittande förtroendevalda som insett att skolornas storlek rymmer iväg för mycket. Därför blev det ett bromsande av planen för utbyggnad av Nickby Hjärta när ärendet behandlades i skolsektionerna.

April

Den 9 april var det valdag och vi inväntade resultatet hemma i soffan, ätandes tapas alla framför en mobil eller padda istället för teven. Vid slutet av kvällen stod det klart att jag fått 1,2% av alla röster i Sibbo och blivit invald. Fördelningen mellan byarna var den följande:

1 Box 0.7% 5
2 Kyrkoby 2.1% 39
3 Nickby 1.5% 27
4 Paipis 1.6% 12
5 Söderkulla 0.9% 22
6 Tallmo 0.7% 6
7 Västerskog 0.6% 7

Själv var jag förvånad över att rösterna spred sig så jämt över hela kommunen och att jag hade ett starkt understöd i hela kommunen. Stort tack till alla som gav sin röst för mig!

Maj

Den nya SFP gruppen hade möten och platserna till utskott och sektioner diskuterades. Efter mycket funderande och diskuterande insåg jag att bästa tillgängliga kanal för att förverkliga de mål jag satt upp i kampanjen hade jag redan nått med platsen i fullmäktige. Då kunde jag hjälpa gruppen och Sibbo mest med att engagera mig för investeringsekonomi och underhåll av vår infrastruktur med en plats som vice ordförande i tekniska utskottet.

Det sittande bildningsutskottet fortsatte på linje att inte investera i utvidningen av en enhtetsskola till Nickby Hjärta. Kommunstyrelsen valde att inte gå på samma linje och slog fast att det skulle bli en finskspråkig enhetsskola och utvidgning trots allt.

Juni

Perioden som fullmäktigeledamot inleddes 1.6.2017. Mest tid använde jag till att läsa mig in i ärenden och läsa igenom gamla protokoll. Vid första mötet valdes jag till vice ordförande i tekniska utskottet och ersättare i bildningsutskottet.

Juli

Semester

Augusti

Full rulle direkt med att beta igenom investeringsplanen för 2018. Det mesta var förankrat i tidigare beslut men visst fanns det mycket att diskutera trots det.

Det kom fram att allt inte står rätt till med inomhusluften i Nickby Hjärta.

September

Strategiseminarium om hur utveckligen av kommunala tjänster skall se ut.

Oktober

Fortsatt behandling av investeringsplanen.

Daghemsfrågan in Västerskog blir aktuell.

Frågan om inomhusluften i Söderkulla skolcentrum aktualiseras.

November

Remissdebatt i fullmäktige om budgeten för 2018.

Betonggolv på förslag till det nya daghemmet i Nickby (som egentligen är i Kyrkoby enligt min åsikt). Majorieteten tycker som jag i tekniska utskottet och alternativ önskas. Målsättningen är att det nya dagiset skall vara tryggt både för barn och personal.

December

Mer om inomhusluft i december fullmäktigemötet. Anslag beviljas för alternativa utrymmen för Söderkulla skolcentrum.

2018

… får vi se vad som komma skall…

Jag väntar att få beta av

  • Sunda byggnader med bra inomhusluft – vilken väg leder dit?
  • Hur skall vårt servicenätverk för bildningen se ut – jämställd och bra kvalitet på våra daghem och skolor!
  • Investeringar och underhåll av fastigheter – med balanserad budget.
  • Möjligheter till mångsidig fritidsverksamhet.
  • Strategi och tillväxt – koncepten för framtiden med framsteg och rimlighet.

Sibbos investeringar för 2018-2020

På måndag sitter jag och diskuterar Sibbos budget för 2108 och ekonomiplan för 2020. Det är ett 124 sidigt dokument fullt med detaljer. I tekniska utkottet har jag varit med att bereda investeringsdelen. Sibbo är en kommun som investerar – i vägar som leder till nya bostäder, skolor och daghem och kök för kostservice.

Stora summor och delat upp i var och var man investerar ser det ut så här:

 

Min plus och minuslista för detta ser ut som följer:

+ det finns anslag för låsbara skåp till Kungsvägens och Sipoonjoki skolorna.

+ det finns anslag för en lättrafikled mellan Nissbacka och Nickby

– man bygger ett stort dagis till i Nickby bara för att utbudet är splittrat på många mindre enheter i stället för att sätta krutet på nya utrymmen för Söderkulla skola, Tallmo enhetsskola eller dagis i Västerskog eller Tallmo

Det här är ännu ett förslag och slutliga budgeten slås fast i december.

Universiteten och hur studieplatser har delats

 Från Yle:  En tredjedel ville läsa ekonomi, men det var svårast att komma in till psykologin

På den tiden jag ville hitta en utbildningsplats fanns det inte någon central ansökning så ingen kunde räkna om jag sökte i första eller andrahand. Man kunde också ganska obehindrat hålla hur många platser man ville om man blev antagen till olika universitet. Så systemet blir bättre hela tiden i att maximera att så många som möjligt får en högskoleutbildning.
Det som går att läsa ut ur tabellen i Yles artikel är att många kommer in på sitt andra eller tredjehandsval. Och att alla sökanden inte uppfyllde kraven och det blev tomma platser. Speciellt synd är att det sker i ämnen så viktiga för det svenska i Finland som läkare, tandläkare, barnträdgårdslärare och klasslärare.
När man nu funderar på vad som borde mätas för att studenten skall få en studieplats glömmer man att inträdesproven mäter två funktioner som inte går att mäta i studentexamen; nämligen motivation och förståelse för området. Samtidigt har många universitetsutbildningar ännu en skolkaraktär; läs det här för det här yrket. I längden ger det en snäv utbildning som är bunden i den tid man gick utbildningen, en nackdel då man söker jobb.
Min lösning skulle vara en antagning i tre steg till alla utbildningar; studentexamen (din allmänbildning och grundkunskap i ämnet) ett personligt ansökningsbrev (vad du vill uppnå med att studera det du söker till) och i sista skedet en intervjuv ( har du motivation eller borde du söka något annat).

Den modellen skulle vara dyr jo, men hur mycket kostar den inte att man har välat runt i fyra utbildningar, läst biämne i en femte och fått en examen i något för att sen ändå lära sig det mesta i fortsättningsstudier och yrkeslivet.

Strategi, budget, vision och allt vad en nybörjare startar med

Med skolstarten startas också den politiska hösten. Så jag sitter just nu och låter barnen leka med sin andra förälder och funderar på vad allt som kommer i höst. Eftersom jag sitter i tekniska utskottet blir den  en av uppgifterna i första mötet om två dagar att fastställa ett utkast till investeringsdelen av budgeten för 2018-2020. Som sen manglas genom alla instanser för att godkännas av fullmäktige senare i höst.

I Sibbos strategi från 2013 hittas följande powerpoint-prestation. Så just nu, borde jag såväl utveckla som konkretisera strategin. Och det kommer att komma: seminarium och aftonskolor, strategier och skolnätverksplaner. De stora planerna. De konkreta små stegen för vettiga lösningar blir det att pluppa fram lite i sänder.

 

Sipoo rakentaa ja kehittää – case Nickby Hjärtas daghem

Det finns ett standardsvar som jag hört av många när man för byggprojektet Nickby Hjärtas daghem på tal. Svaret är ungefär: ”Visst låter det förskräckligt med daghem för 192 barn, men de lösningar med små rum och flexibla utrymmen som finns i planen skapar så många möjligheter som dagishusen inte har idag. Det blir bra.”

Nickby Hjärtas daghem

Sibbo bygger och växer. Tillväxten betyder mer dagvård. Dagvården behöver bättre utrymmen, planerade till att vara moderna daghem. Underhållskostnaderna för byggnaderna måste bli mer resonliga. Det kan jag omfatta och understöda.

Så jag plockar fram de löften vi ges på sidan Sipoo rakentaa ja kehittää och kollar hur väl det stämmer in på de beslut som gjorts för daghemmet. Speglar mina egna erfareheter, det jag läser och hur väl allt stämmer överens. Det blev en lista.

Löften av Sipoo rakentaa ja kehittää
Mina synpunkter och tankar
Blir det bra?
Vid planeringen av daghemmet i Nickby Hjärta har man beaktat ergonomin, lokalernas flexibilitet och ändringsbarhet, trivsamhet och hinderfrihet samt belysning och akustik, inomhusluftens kvalitet samt renlighet. Daghemmet har stora salar för grupperna, drar man upp skärmar som mellanväggar blir något utrymme utan solljus eller utgång. Det blir lång väg för barnen mellan verksamheten och toaletterna. Toaletterna delas av en sk dubbelgrupp. Dessutom så måste ju ofta en vuxen lämna gruppen och följa med barnet. Akustiken skall dämpas med akustikplattor, vilket gör att det blir mer ytor för damm, material som kan ha emissioner. Man kunde göra det bättre

 

I planen är byggnaden indelad i många mindre delar med träfasad, vars skala påminner om de små daghemmen som finns i Sibbo. Från det nyaste utkastet är det inte mer en träfasad utan fibercementskiva. De mindre delarna går inte att urskilja som egna små delar. Dessutom finns det träribbor som är en klar säkerhetsrisk för barnen. Det ser inte alls bra ut

 

Varje grupp har en egen ingång till byggnaden, som är belägen i samband med gruppernas egen gårdsplan. Varje grupp är sammansatt till en sk dubbelgrupp. Egna ingångar är att försköna sanningen. Grupperna har inte egna gårsdplaner utan delar dem. Det ser inte alls bra ut

 

Då har byggnaden byggts på ett ändamålsenligt sätt, varvid den är både lokal- och kostnadseffektiv. Det finns ett jättestort ventilationsutrymme, tomma ytor och lite flexibilitet. Man kunde göra det bättre

 

I Sibbo har man goda erfarenheter av ett större, centraliserat daghem som är tvåspråkigt. Om Nickby daghem avses är det inte tvåspråkiga utan har svenska och finska grupper som samarbetar och verkar under samma tak. Enspråkiga grupper är viktiga för den språkliga utvecklingen för små barn under fyra år. Det är svårt att se hur det kunde förverkligas med de sk dubbelgrupperna Det ser inte alls bra ut

 

Det nya daghemmet skapar en enhetlig lärostig för barnen i Nickby. Tanken om lärostig står i strid med många erkända pedagogiska auktoriteters tankar om utveckligsstadier Neutralt

 

Barnen får också möjlighet att bli en del av en större kamratgrupp, behålla sina ansvariga fostrare över en längre tid samt arbeta i en mångsidigare lärmiljö såväl inomhus som utomhus Antalet barn i smågrupper och antalet barn i stora grupper går inte ihop. Det finns en överrepresentation på utrymmen för större barn.

Gården har stora ytor av asfalt och stenmjöl, den första blir kostsam för föräldrarna som måste skaffa nya utekläder till de slitna och den andra dammar när det är torrt och är kladdig när det regnar.

Det ser inte alls bra ut

 

En större enhet innebär också att den sammanlagda personalstyrkan blir större, vilket ökar tryggheten, underlättar ordnandet av ersättare samt utökar personalens kunskapsbas. Utrymmen för personalen har försvagats i den nya planlösningen. Man kunde göra det bättre
Enligt den nya lagen om småbarnspedagogik och planen för småbarnspedagogik är ett daghem med åtta serier av optimal storlek för att ledas av en chef och för att synergifördelar ska kunna utnyttjas. Har lagen verkligen slagit fast något optimum för hur ett daghem ser ut? I många sammanhang anses 12 personer var det optimala för en förman att leda. En daghems chef har dessutom många andra uppgifter att sköta än att leda verksamheten. Man kunde göra det bättre

Slutsats

Det finns mycket som kunde göras annorlunda för att få ett fungerande daghem dit föräldrarna gärna för sina barn om morgonen och glada hämtar på eftermiddagen. Än har spaden inte satts i marken, men riktningen för utveckligen av planerna går från ok mot sämre. Det kunde göras bättre.

Tack!

Kan inte säga annat än tack!

Det höll i sig hela kvällen på söndagen och slutresultatet blev 118 röster. Det kan korrigeras ännu efter kontrollräkningen, men invald i fullmäktige blev jag. Arbetet börjar, finns en hel del att ta reda på och sätta sig in i. Som tur är man inte ensam. Många av de som jag lärde känna från kampen för Kyrkoby skola har också kommit in. Bara att kavla upp armarna.