Adressi
Viime vuonna otettu kuva Nikkilän kartanon alueesta on saanut koristaa minun vaaliesiteen takakantta. Silloin toukokuussa oli ajankohtaista antaa palautetta osallistumis- ja arviointisuunnitelmasta sekä kaavan valmisteluaineistosta kaavan laatijalle. Asiasta keskusteltiin aktiivisesti FB:ssä, lehdissä kirjoitettiin ja suunnitelmasta tehtiin kuntalaisaloite. Siihen aikaan alkoi pikkuhiljaa asian ympärille muodostumaan pieni joukko asiasta kiinnostuneita ja siihen kriittisesti suhtautuvia. Yhdessä hankimme lisää tietoa ja pohdimme kaavan mahdollisuuksia ja riskejä. Tiivistettynä ryhmän kanta on adressin-muodossa ja nyt yli 800 ihmistä on allekirjoittanut sen. Tämä on joukko, joka tuo uskoa ja voimaa omaan vaalityöhön ja kampanjaan.
Vill du skriva under – haluatko allekirjoittaa
Miksi olen mukana
Edelleen mielestäni emme ole keskustelleet tarpeeksi tai kuunnellut nykyisiä kuntalaisia mitä mieltä he ovat Nikkilän Kartanon keskustan suunnitelmista. Näen suunnitelmissa ongelmia, jotka ulottuvat peruskysymyksiin, mitä ei luonnoksen kosmeettisella muutoksella voi korjata. Olen ollut mukana laatimassa adressin, koska näen että päättäjänä minulla on velvollisuus kuunnella ja vaikuttamaan myös valtuustosalin ulkopuolella. Adressissa nostetaan esiin tärkeimmät kohdat, miksi näissä suunnitelmissa tulisi ottaa uuden suunnan ja pohtia uudestaan, miten vaalimme Nikkilän identiteetin, kunnioitamme historian ja säilytetään alueen vetovoiman.
Mitä voimme tehdä toisin
Rakentamissa kylissä pitää olla mahdollista ja kunta tulisi enemmän suosia asiakslähtöisempää ja sallivampaa toimintaa. Nikkilässä kunnalla on varsin laajasti maata omassa omistuksessa jo ilman, että tarvitsee ostaa lisää tai suunnitella virkistysaluita yksityismaille. Valitettavasti en ole löytänyt julkisesti esillä oleva karttaa missä kunnan omistamat alueet olisi nähtävissä. Ehdottaisin kuitenkin, että Ruxin alueella, Jokipuiston eteläpuolella, ja Martinkyläntien varrella löytyisi hyviä kohteita. Lisäksi kunta omistaa pienen palstan Susikiertoliittymän eteläpuoella. Näillä alueilla voi varmasti uusia omakotialueita jatkaa nykyisten jatkeeksi.
Tulisi myös ottaa huomioon, että tällä hetkellä Jokilaakson alueella korttelilla 5058 on vielä heinikko eikä punaisenkirjavat kerrostalot, korttelilla 5060 ei ole liikerakennusta (lähikaupaksi tarkoitettu) eikä kortellilla 5063 ole liiketilaa ja parkkipaikkaa (muuttuu mahdollisesti kerrostaloiksi) Miten jos katsoisimme ensin rakentuuko kerrostalot näille jo vuonna 2015 hyväksytyille alueille?
Haluaisin aikastaa N 59 Jokipuiston kulma, jossa kaavatyö on tarkoitus käynnistää vuonna 2022 ja N 65 Metsärinne on myös hyvä lisäys. N48 jättäisin pois, sillä se alue ei ole kunnan omistuksessa.
Eli vaihtoehtoja katsoa tilannetta toisin ja perinteitä kunnioittaen löytyy jos halutaan nähdä niitä.
Slutligen
Allt hänger också ihop med planstommen för Nickby och det utkast man frågade åsikter om samtidigt som NG8. Där finns stora problem i det utkastet som allt hänger ihop och påverkar också vilka rekreationsområden vi kommer att ha i framtiden och hur boendemiljön ser ut. Detta är sammanställt i KR3, planstommen för Nickby.
Behovet av att stärka utvecklingsbilden för Nickby och förankra den politiskt och bland invånarna har varit ett behov jag har påtalat i talarstolen vid fullmäktigemöten flera gånger under den pågående fullmäktigeperioden. Trots att arbetet har gått så långt att man nu kan presentera ett utkast som kallas KR3, finns det i mitt tycke orsaker att starta om processen och invänta med att utarbeta ytterligare delgeneralplaner i Nickby tills en tillfredställande planstomme har utarbetats. Utkastet som nu presenteras fyller inte kraven för den helhetssyn som borde ställas fast.
- Trots att den planstomme som nu utarbetas för Nickby inte har rättsverkningar som avses i markanvändnings- och byggplanen, utan ligger som grund för detaljplanen, kan den ändå ses som ett politiskt styrverktyg i vilken politiska viljeyttringar och invånarnas syn på utvecklingen av sin omgivning ställs fast. Här brister utformningen av utkastet väsentligt. Invånarnas insyn och möjligheter har varit begränsade och arbetet har skett genom de krafter som står uppräknade i förslaget till planstommebeskrivningen stycket 1.2. Här kunde man mer ha sett vilka möjligheter det hade funnits att involvera på orten verksamma föreningar, förtroendevalda och referensgrupper. Det är oklart vem som har deltagit i arbetet och hur involverat det varit. Arbetet inledas på nytt, utan underliggande referensplaner eller visioner och vara mer involverande
- Bilagorna för detta arbete borde ha översatts till svenska och utformats och granskats av sakkunniga. Till exempel Livdays arbete Nikkilän Rakennusperintö-selvitys har klart gjorts utan desto större insikt eller möda om att ta reda på ortens förhållanden och kulturpraxis. Skulle de ha gjort det, hade de vetat att Sibbo församlingar önskar benämna den nyare kyrkan enbart som Sibbo Kyrka och Sibbo Kyrkoby i allmänhet skrivs som egennamn, inte som Sibbos kyrkoby. Med många små missar förlorar utredningen sin trovärdighet, trots att den är omfattande. Utredningar bör referensgranskas (peer-review) av relevanta grupper om de beställts av konsulter.
- Namnet Sigfrids är problematiskt ur ortens konvention av namn på geografiska lägen. Slutändelsen -s hänvisar till ett hemman och inte en ett område. Utlåtande från namnkommittén är av högsta vikt.
- Planer som redan har tagits upp i Planläggningsöversikten från 2020, innehållande planläggnings-programmet för 2020–2024 borde ha beaktats i den mån de redan är godkända eller görs tillsammans med markägare. Att man inte har märkt ut intentionerna kring dessa försvagar syftet med planstommen. Speciellt problematiskt blir N63 där det saknas respekt för de speciella krav omgivningen kring en gravgård ställer.
- Markägare som berörs borde ha beretts särskild möjlighet att vara delaktiga vid utformade av utkastet. Nu har bara en markägare, dvs kommunen, haft möjlighet att påverka.
- Förtätningen av småhusområdena i Storkärr där fastigheterna mestadels är privatägda är att inkräkta på invånarnas miljö. Likaledes är förtätningen kring norra delen av Stora byvägen är problematiskt för bevarande av områdets karaktär. Förtätningen av befintliga bostadsområden med övervägande småhus borde i en kommun med landsbygdskaraktär lämnas till minimi.
- Utredningarna om tågtrafik och stationsområdet är inte tillräckliga för att kunna utgå från var stationsområdet kan placeras. Eventuella utredningar ingår inte heller i bakgrundsmaterialet på ett adekvat sätt.
- Tidigare beslut som fattats i olika kommunala organ har inte beaktats, speciellt de som är nyare i tiden. Att fråga utlåtanden från relevanta organ om utkastet skulle ha motverkat denna brist.
- Existerande fungerande byggnader för serviceproduktion i kommunen bör bevaras då de ekonomiska möjlighet för återinvesteringar är små. Också expansionsinvesteringarna bör begränsas.
- Andelen parkering är mycket låg. Detta är ett önskemål som frekvent förs fram från invånarna. Lösningar för parkering i anslutning till såväl privata som kommunala servicefunktioner borde vara ett primärt mål för planstommen.
- Grundvattenområdena och hur det inverkar på byggande borde lyftas upp starkare än vad det nu har gjorts
- Inflyttningen på sikt där stora områden med höghus placeras perifert från nuvarande centrum gör att tillväxten inte sker organiskt utan som ett led i en alltför intensiv social ingenjörskonst som inte är en del av sund marknadsekonomi. Om kommunen med sitt intensiva utbyggnadsprogram fortsätter att saturera marknaden med bostäder innan man har sett över hur man tryggar värdet på nuvarande byggnader (innan eventuell inledd persontågtrafik) så att invånarna förlorar ekonomiskt till följd av exploateringsbyggande.
- Tillgången till rekreationsområden så som den är framställd i utkastet sänker Sibbos ambitioner på att göra natur och friluftsliv vara tillgänglig för invånarna. Att tänka sig att privata markägare ställer sina marker tillförfogande är möjligt via allemansrätten men kommunen måste också se till att det finns områden där parkering är möjlig och förbindelserna tillgängliga utan att det orsakar onödig olägenhet för privatpersoner och näringsidkare.
- Större trafikleder är nu dragna allt för nära existerande småhusområden vilket är problematiskt. Bullervallar ser troligen inte lämpliga ut i Nickby.
Slutligen vill jag konstatera att utkastet innehåller för många detaljer som inte är hållbara. De motsvarar inte de målsättningar man i Strategin för Sibbo 2018-2021 har skrivit in om att verksamheten skall vara utformad så att huvudmålen är att A) I Sibbo bor lyckliga och välmående människor samt B) Kommunen fungerar och utvecklas på ett hållbart sätt uppfylls. Med sättet som den här planstommen för Nickby har utarbetats och dess faktiska innehåll uppfylls i min mening ingendera. Detta borde ha varit utgångspunkten men man har i det glömt analysen över vad är det som gör invånarna lyckliga och välmående och ekonomisk, ekologisk och social utveckling tryggas.