Etikett: Dagvård

Sibbos investeringar för 2018-2020

På måndag sitter jag och diskuterar Sibbos budget för 2108 och ekonomiplan för 2020. Det är ett 124 sidigt dokument fullt med detaljer. I tekniska utkottet har jag varit med att bereda investeringsdelen. Sibbo är en kommun som investerar – i vägar som leder till nya bostäder, skolor och daghem och kök för kostservice.

Stora summor och delat upp i var och var man investerar ser det ut så här:

 

Min plus och minuslista för detta ser ut som följer:

+ det finns anslag för låsbara skåp till Kungsvägens och Sipoonjoki skolorna.

+ det finns anslag för en lättrafikled mellan Nissbacka och Nickby

– man bygger ett stort dagis till i Nickby bara för att utbudet är splittrat på många mindre enheter i stället för att sätta krutet på nya utrymmen för Söderkulla skola, Tallmo enhetsskola eller dagis i Västerskog eller Tallmo

Det här är ännu ett förslag och slutliga budgeten slås fast i december.

Sipoo rakentaa ja kehittää – case Nickby Hjärtas daghem

Det finns ett standardsvar som jag hört av många när man för byggprojektet Nickby Hjärtas daghem på tal. Svaret är ungefär: ”Visst låter det förskräckligt med daghem för 192 barn, men de lösningar med små rum och flexibla utrymmen som finns i planen skapar så många möjligheter som dagishusen inte har idag. Det blir bra.”

Nickby Hjärtas daghem

Sibbo bygger och växer. Tillväxten betyder mer dagvård. Dagvården behöver bättre utrymmen, planerade till att vara moderna daghem. Underhållskostnaderna för byggnaderna måste bli mer resonliga. Det kan jag omfatta och understöda.

Så jag plockar fram de löften vi ges på sidan Sipoo rakentaa ja kehittää och kollar hur väl det stämmer in på de beslut som gjorts för daghemmet. Speglar mina egna erfareheter, det jag läser och hur väl allt stämmer överens. Det blev en lista.

Löften av Sipoo rakentaa ja kehittää
Mina synpunkter och tankar
Blir det bra?
Vid planeringen av daghemmet i Nickby Hjärta har man beaktat ergonomin, lokalernas flexibilitet och ändringsbarhet, trivsamhet och hinderfrihet samt belysning och akustik, inomhusluftens kvalitet samt renlighet. Daghemmet har stora salar för grupperna, drar man upp skärmar som mellanväggar blir något utrymme utan solljus eller utgång. Det blir lång väg för barnen mellan verksamheten och toaletterna. Toaletterna delas av en sk dubbelgrupp. Dessutom så måste ju ofta en vuxen lämna gruppen och följa med barnet. Akustiken skall dämpas med akustikplattor, vilket gör att det blir mer ytor för damm, material som kan ha emissioner. Man kunde göra det bättre

 
I planen är byggnaden indelad i många mindre delar med träfasad, vars skala påminner om de små daghemmen som finns i Sibbo. Från det nyaste utkastet är det inte mer en träfasad utan fibercementskiva. De mindre delarna går inte att urskilja som egna små delar. Dessutom finns det träribbor som är en klar säkerhetsrisk för barnen. Det ser inte alls bra ut

 
Varje grupp har en egen ingång till byggnaden, som är belägen i samband med gruppernas egen gårdsplan. Varje grupp är sammansatt till en sk dubbelgrupp. Egna ingångar är att försköna sanningen. Grupperna har inte egna gårsdplaner utan delar dem. Det ser inte alls bra ut

 
Då har byggnaden byggts på ett ändamålsenligt sätt, varvid den är både lokal- och kostnadseffektiv. Det finns ett jättestort ventilationsutrymme, tomma ytor och lite flexibilitet. Man kunde göra det bättre

 
I Sibbo har man goda erfarenheter av ett större, centraliserat daghem som är tvåspråkigt. Om Nickby daghem avses är det inte tvåspråkiga utan har svenska och finska grupper som samarbetar och verkar under samma tak. Enspråkiga grupper är viktiga för den språkliga utvecklingen för små barn under fyra år. Det är svårt att se hur det kunde förverkligas med de sk dubbelgrupperna Det ser inte alls bra ut

 
Det nya daghemmet skapar en enhetlig lärostig för barnen i Nickby. Tanken om lärostig står i strid med många erkända pedagogiska auktoriteters tankar om utveckligsstadier Neutralt

 
Barnen får också möjlighet att bli en del av en större kamratgrupp, behålla sina ansvariga fostrare över en längre tid samt arbeta i en mångsidigare lärmiljö såväl inomhus som utomhus Antalet barn i smågrupper och antalet barn i stora grupper går inte ihop. Det finns en överrepresentation på utrymmen för större barn.

Gården har stora ytor av asfalt och stenmjöl, den första blir kostsam för föräldrarna som måste skaffa nya utekläder till de slitna och den andra dammar när det är torrt och är kladdig när det regnar.

 Det ser inte alls bra ut

 
En större enhet innebär också att den sammanlagda personalstyrkan blir större, vilket ökar tryggheten, underlättar ordnandet av ersättare samt utökar personalens kunskapsbas. Utrymmen för personalen har försvagats i den nya planlösningen. Man kunde göra det bättre
Enligt den nya lagen om småbarnspedagogik och planen för småbarnspedagogik är ett daghem med åtta serier av optimal storlek för att ledas av en chef och för att synergifördelar ska kunna utnyttjas. Har lagen verkligen slagit fast något optimum för hur ett daghem ser ut? I många sammanhang anses 12 personer var det optimala för en förman att leda. En daghems chef har dessutom många andra uppgifter att sköta än att leda verksamheten. Man kunde göra det bättre

Slutsats

Det finns mycket som kunde göras annorlunda för att få ett fungerande daghem dit föräldrarna gärna för sina barn om morgonen och glada hämtar på eftermiddagen. Än har spaden inte satts i marken, men riktningen för utveckligen av planerna går från ok mot sämre. Det kunde göras bättre.

Småbarnspedagogiska planer

Yles valkompass frågade om kommunerna ska erbjuda gratis småbarnspedagogik i dagvården för alla barn. Jag svarade att jag är delvis av olika åsikt. Min motivering var följande:

Jag tycker att småbarnspedagogiken är viktig och tillhör alla gradvis ifrån lekåldern. Samtidig har dagvården två uppgifter här. Dels vård av barnet för att föräldrar skall ha en jämställd möjlighet till arbete. Och för barnet är det också viktigt att i en social miljö lära sig nya färdigheter. I dag har familjerna rätt långt många möjliga lösningar för hur de vill ge barnen svar på de här behoven. Gratis kommunal dagvård skulle subventionera en möjlighet på bekostnad av andra alternativ. Satsa i stället på att många olika lösningar innefattar hög kvalitet av småbarnspedagogik, den kan göras på många sätt.

Jag plockade ihop statistik från Yles sidor i den här frågan, mest för att kolla hur åsikterna går i Sibbo. Sen knåpade jag ihop följande graf. I den här frågan frågan hade kandidaterna i de olika partierna spridda åsikter. Förlåt kandidater från KD, Piratpartiet och Vänsterförbundet, ni föll bort för att jag inte ville peka ut enskilda individers åsikter så starkt.

 

I kommentarerna har många tagit fasta på den ekonomiska frågan, har man råd? Många skriver positivt om att ta fortsätta ta ut olika avgifter beroende på föräldrarnas inkomster. Det här är den syn jag också delar. Dagvården kostar och den skall vara avgiftsbelagd, efter inkomst.

Ingen har ändå tagit fasta på den realitet som vi har i Sibbo. Skulle det inte finnas olika möjligheter; klubbar, privat dagvård, lekis, hemvårdsstöd med Sibbotillägg så skulle de kommunala dagvårdsplatserna ta slut. Det finns många alternativ till buds idag. Om man skänker ut en tjänst gratis skulle det slå hål på valfriheten och möjligheten att hitta lösningar som passar bäst för den egna familjen.

En viktig målsättning är att alla barn skall ha möjlighet till småbarnspedagogik av hög kvalitet. Hur skall vi säkerställa det för alla barn? Gratis dagvård för alla leder säkert till att vi snart kan kalla dagis för de minsta för förskola som de gör i Sverige. Alla timmar på dagis behöver inte vara pedagogik. Små barn, speciellt de under 3 år har behov av att bara vara, bli omskötta, vara i famnen och leka fritt. För att alla barn skall ha möjligheter till bra småbarnspedagogik behövs säkert lösningar som passar familjer i olika livssituationer. Någon form av gratis pedagogik för barn under förskoleåldern behövs. Men inte automatiskt hela dagvården och inte automatiskt alla.